Brittisk korthår

Uppgifter

Kategori: Katteriet

Publicerad söndag, 04 november 2018 11:51

Skriven av Super User

Träffar: 6768

©Malou Edlund
Historia

Britten är en gammal kattyp, men i Sverige har den bara varit en egen ras sedan 1982. Innan dess hade den samma rasstandard som Europén, men efter insikt om att rasen avlades i två utpräglade varianter delades denna enda ras till två. Katter med brittiskt utseende avlades fram under 1880 talet i hemlandet Storbritannien. Förfäderna var de engelska bondkatterna, och det är väl så man kan beskriva rasen än idag, en förädlad bondkatt. Rasen Brittisk Korthår blev väldig populär på de då begynnande kattutställningarna som hölls i England under 1880-talet, färgen var i stort sett enbart blå (grå), som än idag är en väldigt populär färg. De blå var dyrare att inköpa än de andra färgerna, och åsikter om att den blå varianten var de enda riktiga Britterna förekom. De blå britterna kallas för British Blue, uttrycket är så känt att det ibland används som synonym för Brittisk Korthår. Fortfarande idag är uppdelningen efter färger mer strikt i hemlandet.

Under världskrigen fann människor varken tid eller råd att hålla på med djurhållning, djuravel generellt led förluster under denna tid, så även britten. De fanns inte tillräckligt många bra avelsdjur inom den egna rasen, så man lånade in bl.a Perser för att förbättra typ och färg. Under 30-talet i England, och först på 50-talet i Sverige började så typen förbättras och likna de katter vi har idag. Korsningar med Perser är inte längre tillåtet idag, men anlagen kommer fram ibland. Kanske märks det allra tydligast i de långhåriga ungar (punkare) som än idag föds i vissa kullar (som är godkända för avel och utställning i IDP men inte i SVERAK). Man kan även märka att en del extremt "typade" britter har ett uttryck som påminner om persern. De är lite mer "stängda", bistra i ansiktet än vad som är önskvärt. Senare användes även Burma för att få in fler färgvarianter, något som även det lämnat vissa drag mer tydliga hos främst lila och chokladkatter.

2000 var Britten den näst populäraste kattrasen efter Perser, med 4 704 registreringar i England. I Sverige där rasen funnits sedan bildandet av den första kattklubben (1946) är det den fjärde populäraste rasen sedan flera decennier.

Britten

Britten ser inte så märkvärdig ut för många, om än annorlunda. Den har proportionerliga former. Synonymt är kompakt kropp -cobby, med rejäl benstomme (som inte får förväxlas med fett), och stora runda ögon som hos alla färgvarianter utom silver och goldenkatterna samt de maskade är orange/koppar eller bärnstensfärgad. Hanarna har kindpåsar som påminner om en hamsters. Pälsen är så tät och crispig att den nästa står rakt ut, den ska aldrig ligga flat som hos en siames tex. Svansen är kraftig och rundad i toppen, benen skall ge kortare intryck än vad en Europés ger, och med korta runda tassar.
Öronen är ett kapitel för sig, som många uppfödare jobbar med för att få små och brett placerade. Örats centrum ska ligga utanför ögats ytterkant om man tänker en rak linje ner.  Om man har sett en katt som ser ut som en britt med höga öron, kan det varit en Chartreux, som är en fransk variant, som idag är egen ras.
Brittens profil är lika viktig som benstommen. Nosen ska inte var lika lång som en Europés, men inte heller lika kort som hos en Exot. Avgörande för en snygg profil är att stoppet i pannan inte är för markerat eller för plant, samt att hakan är korrekt. En britt ska ha haka, inte en rak linje som rinner ner mellan kindpåsarna. Dessutom ska morrhårskuddarna finnas där, väl rundade för att passa katten. Direkta fel hos en britt är underbett samt överbett. (Se standard)

Hanarna är större än honorna, vikten för en hona ligger på ca 4- 6 kg , och hanarna kan komma upp i 8 kg ibland mer. Men Britten är en "långsam" ras, den är färdigväxt sent, först vid 3-4 års ålder. Den är oftast också könsmogen senare än vad andra raser är. Även om en hona börjar löpa vid tidig ålder, bör man avvakta ett tag med att para henne, i alla fall två löpningar bör gå. (Men inte heller ska man vänta över två års dagen). När man kastrerar eller tar en kull riskerar man nämligen att katten slutar växa, fast lika ofta kan det bidra till en ökning i storleken. Vid bedömning av britter lägger man vikten på Huvud (30p), päls (25p +10p), kropp (20p), ögonfärg (10p) samt kondition (5p). Britten ska se ut som en snäll nallebjörn. De flesta färgerna är tillåtna. D.v.s över hundra färgvarianter finns, solida som de blå, vitfläck, mönstrade samt silver och goldenfärgade. Sista godkända färgen är de läckra maskade(colorpoint), som är rätt populära nu i hemlandet. Mönstrade färger med vit är ännu inte godkända.

Brittens lugna temperament har gjort den till en populär inomhuskatt, men än idag är den en lika god jägare om den får tillfälle, och den trivs lika bra utomhus när man har möjlighet att ha den ute i lugna områden. Den kommer bra överens med andra katter, och har inget emot att bo med flera andra katter eller djur. Den snarare njuter av att få bo med en annan katt att pyssla om. Det är en kärvänlig ras som ofta inte pratar så mycket, men däremot kvittrar många av dem. När en britt löper är det t.o. m rätt uthärdligt. Britten vill alltid vara med, du finner den på soffryggen eller vid fotänden av sängen. Men sitter du ner så ligger den hellre bredvid än i knät. En del britter sägs vara höjdrädda, men jag vet inte om det är sant... De håller sig dock inte på så höga höjder, det är inte britten som hoppar upp på bokhyllan och välter porslinsfigurer. De kan faktiskt vara förvånandsvärt klumpiga för att vara katter. Men så är de alla individer, och ingen är den andra lik, så klart. Hur din britt än är så är den ju finast i världen!

Pälsvård

Britten är en korthårig katt, och har inte lika mycket päls att sköta som ex. Persern eller Skogkatten. Men fortfarande finns det saker att göra för att minska hårtussarna i hörnen. En britt fäller en del om man inte håller efter. Normalt sker de stora fällningarna till höst och vår, om din katt fäller konstant kan det beror på att du tex. har för varmt hemma i deras tycke. Vänj katten vid bad. Det är bra att kunna bada av katten ibland, använd milda preparat utan parfym, för människa, hund eller katt. Undvik Clearasil som är starkt. På britter ska man inte använda balsam, som gör pälsen mjuk, och ju faktiskt inte ger några fördelar alls på en kort päls. Vi använder shampoot  June's Original House of An-Ju eller D-serien. Bäst är att pröva sig fram. Ska du ställa ut katten så bada en till två veckor före utställningen, så pälsen hinner få rätt struktur igen. Om din britt har så kallad fettsvans (vanligt på fertila hanar och äldre honor), där svansen blir smal som ett streck efter ett tag, så tvätta bara svansen i YES dagen innan utställning.

Till vardags kan du både karda och kamma katten. Men inför utställning är kammen inte att rekommendera. När katten fäller kan man karda åt båda hållen försiktigt. Gör dock ett håll i taget, för det är inte så skönt för katten första dragen åt "fel" håll. Lyckas du vänja din katt med hårtork kan det vara skönt för den efter bad. Vår kastrat var väldigt förtjust i att bli dammsugen, alla finner sina knep!

Öron, klor och tänder ska också skötas med jämna mellanrum. Öronen ska man undvika att pilla med tops för ofta. Det gör mer skada än nytta. Använd istället öronrens (tex. Specicare eller Epiotic) som köpes hos veterinär, som man häller i och masserar in, så sköter det sig själv. Utgå från att en katt med "friska" öron inte kliar sig. Klor ska klippas med särskilt klotång för att inte splittra klon. Man klipper nedanför pulpan som syns på ljusa klor. Om du har en katt med mörka klor så ta bara en liten bit ytterst av det spetsiga. Skulle olyckan vara framme, så var lugn själv, annars upplever katten att det var värre än det var. Det brukar inte blöda så mycket, men om man tycker att det är obehagligt finns blodstoppande medel att köpa på apoteket. Tänderna ska kollas emellanåt så inte tandsten bildas, vanligt hos äldre katter. Den ska tas bort av veterinär, annars kan katten få problem att tugga. Ofta gör hårt torrfoder bot innan skadan är framme.

Lite extra för utställningar är att man rundar toppen på öronen, genom att med fingrarna drar bort de hårstrån som bildar en topp på örats överkant.  Örat ska ha en fin rundning överst. Även svansen kan få en plockning om den är för spetsig. Men se upp så det inte blir ett hål mitt i svansspetsen. Släpp taget och snurra från olika håll, så det verkligen blir runt. Om man vill kan man pudra sin katt med talk, men man ska vara medveten om att puderrester inte är tillåtet. Allt löst puder måste ur pälsen innan domaren tar i katten. Det är en konst att lära sig pudra jämt. Lättast är att köpa ett puderkar (likt en kryddburk) och pudra över katten, sedan massera in med fingrarna, sedan borsta med en svinborste mothårs, och avsluta med att kamma medhårs. Det ska göras två dagar innan utställning. Akta kattens ögon!

För att få bättre crispighet i pälsen rekommenderar vi Gibsons texturizer, tyvärr lite svår att få tag i.

Britten i avel

Britten är en god förälder. Den har i princip aldrig anatomiska problem som leder till att man måste göra kejsarsnitt. Skulle man ha en britt som vid mer än en gång måste förlösas med kejsarsnitt, så bör den tas ut avel!
Det har tidigare inte funnits några rasbundna sjukdomar, men dessvärre har det på senare år uppmärksammats fall av HCM och PKD . HCM är en sjukdom som drabbar hjärtat och PKD njurarna. Båda är ärftliga. Ett problem som uppfödare nu håller på att införskaffa kunskap om för att kunna råda bot på. Som tur är har vi ett brett avelsmaterial att jobba utifrån. Mer om detta kan du läsa på informationssidan inför kattungeköpet länk . Britten är relativt fertil med minst två löp per år, ofta mer. Kullarna består vanligen av  4-7 ungar. Även om man kanske får assistera med extra mat om kullarna skulle vara på 6st eller fler. Ungarna är dessutom ganska stora vid födseln och ökar hastigt i vikt. Något att tänka på, så modern får extra tillskott i den utsträckning hon behöver En kattunge på 80 gr är liten för att vara britt. Den är oftast någon dag yngre än sina kullsyskon. Vi har i snitt haft en vikt på 120 gr på våra ungar, i vår största kull på sju ungar vägde den minsta 90 och den största 145 gr. Sedan ökar de med 10-20 gr per dag den första tiden.